Just nu översköljs vi av olika hållbarhetsinitiativ. Flera fokuserar på hur vi ska
minska vårt klimatavtryck, vilket är nödvändigt för att kunna nå EU:s klimatmål om klimatneutralitet till 2050. Men hållbarhet handlar om mer än klimat och ekologi.
Det handlar även om hur vi förhåller oss till våra medmänniskor och hur vi ser på
och hanterar ekonomiska frågor. Vi behöver således ta hänsyn till hållbarhetens tre dimensioner – den ekologiska, den sociala och den ekonomiska – och hur de samspelar med varandra.
Den ekologiska dimensionen handlar om vilket avtryck vi gör på planeten och hur vi påverkar vår ekosystem. Den sociala dimensionen handlar om människors lika rättigheter, jämställdhet och jämlikhet, samt att människor har ett gott liv och en god hälsa. Den ekonomiska dimensionen handlar om att säkerställa att det ekonomiska systemet och tillväxten inte står i vägen för ekologisk och social hållbarhet, samt om att hitta nya, rättvisa och resurseffektiva affärsmodeller. Den ekonomiska dimensionen handlar även om att hantera finansiella risker, marknadsrisker och affärsrisker, vilket skapar sunda finanser. Sunda finanser är ett stöd för ägaren som ska utveckla verksamheten samt för de anställda och samhället, som får en trygg och stabil arbetsgivare.
Det finns med andra ord flera hållbarhetsaspekter att förhålla sig till för att på riktigt arbeta med hållbarhet.
Genom åren har vi noterat att många verksamheter i sitt hållbarhetsarbete fokuserar på klimat och ekologi och inte på de sociala och ekonomiska aspekterna. Vi ser att det finns en stor nytta med att fokusera på flera dimensioner. För att bredda synen på vad hållbarhet innebär behöver en verksamhets hela värdekedjor kartläggas.
För att bredda synen på vad hållbarhet innebär behöver en verksamhetens hela värdekedjor kartläggas. Det bör följas av en väsentlighetsanalys för att ta reda på vilka hållbarhetsaspekter som organisationen kan påverka eller påverkas av. Analysen synliggör vilka hållbarhetsfrågor som är viktiga. Men det är inte bara den egna verksamheten som måste undersökas, även intressenternas syn på saken måste beaktas. Det görs bäst med hjälp av en intressentanalys och intressentdialog.
När vi kartlägger värdekedjor ser vi snabbt att de olika dimensionerna påverkar varandra. Låt oss säga att ett företag har valt en affärsmodell som bygger på att sälja lågprisvaror med kort livslängd till konsument. Jakten på låga priser är en god anledning att se över leverantörernas arbetsförhållanden, som till exempel hur det ser ut i fabriken där de arbetar, om de anställda har skäliga och rättvisa löner och, vilka arbetstider som gäller. Vi behöver även se över hur produkterna framställs och vilka råvaror som används. Det innebär att vi behöver förstå hur den valda affärsmodellen påverkar berörda värdekedjor.
Om vi i stället studerar en verksamhet som tillverkar och säljer produkter med avancerad elektronik, kommer våra värdekedjor att se annorlunda ut. Eftersom elkomponenter innehåller material som utvinns med gruvdrift, måste man även här undersöka arbetsförhållandena hos leverantörerna, men också titta på vilken typ av metaller som används samt var i världen utvinningen sker. Det är även viktigt att ta reda på hur produkten hanteras när konsumenten inte längre använder den. Kanske kan den lämnas tillbaka till tillverkaren för återanvändning av komponenter, eller så finns det en andrahandsmarknad där återförsäljaren kan sälja den igen. Affärsmodellen blir mer cirkulär i stället för den traditionellt linjära.
När vi undersöker hur en affärsmodell påverkar berörda värdekedjor, kan vi identifiera vilka vägar som leder mot mer cirkulära affärsmodeller. Det skapar nya affärsmöjligheter och stödjer arbetet i samtliga hållbarhetsdimensioner.
