I en värld där Kina håller på att göra samma kvalitetsresa som Japan gjorde på 1970-talet, har det blivit viktigare än någonsin att fokusera på förbättringsarbete. Annars är det bara en tidsfråga innan svenska företag blir omseglade av kinesiska varumärken på den globala marknaden. Frågan som infinner sig blir därmed hur svenska företag ser på förbättringsarbete och vilka områden de satsar på. Det har vi tagit reda på.
Efter andra världskriget växte ett nytt kvalitets- och förbättringstänkande fram inom den japanska tillverkningsindustrin. När västerländska ledare väl insåg faran, var det för sent – Japan hade redan etablerat sig som en industrination med starka varumärken och högkvalitativa produkter. Nu är Kina i färd med att göra samma kvalitetsresa – från en ”världens fabrik” till ”Made in China 2025” – om än med hjälp av ”dopning” i form av handelshinder, statsstöd och otillbörligt utnyttjande av anställda. Om västerländska företag sitter still i båten och njuter av framgångens behagliga bris, är risken stor att de snart blir omseglade av sina kinesiska konkurrenter.
Made in Sweden eller Made by Sweden?
Det fanns en tid – innan tillverkningen utlokaliserades till låglöneländer – då ”Made in Sweden” var ett begrepp synonymt med kvalitet. Nu är bilden betydligt mer sammansatt. Många svenska produkter må vara monterade i Sverige, men komponenterna är tillverkade utomlands, vilket Volvo tog fasta på i sin uppmärksammade ”Made by Sweden”-kampanj med Zlatan Ibrahimovic för några år sedan. Det betyder i sin tur att begreppet kvalitet har blivit mer komplext med fler leverantörer och längre försörjningskedjor. Att finna förbättringsmöjligheter och minska risker i hela förädlingskedjan, utan att suboptimera någon del, har blivit viktigare än någonsin.
500 svenska organisationers syn förbättringsarbete
För att få reda på hur svenska verksamheter ser på förbättringsarbete, har vi frågat företrädare för 500 organisationer om hur de ser på saken. Det visar sig bland annat att kvalitet, intern effektivitet och produktivitet är de områden där förbättringsarbetet märks mest. Det visar sig dock att kundnöjdhet och kostnader är de parametrar som mäts mest, vilket delvis går lite på tvärs med vad man upplever ger störst effekt. De svarande anser emellertid att mätning, uppföljning och analys är så viktigt att det ligger i topp över de områden där man identifierat behov av kompetensutveckling. Samtidigt ansåg man att kompetens var det område som man var bäst på att förbättra. Sämst upplevde man sig vara på erfarenhetsåtervinning, att påvisa effekter och orsaksanalys.
CANEA hjälper verksamheter att bli bättre på att bli bättre
CANEA har ända sedan starten 1994 hjälpt både organisationer och enskilda medarbetare att uppnå sin fulla potential. Förbättringsarbetet har handlat om allt från verksamheters processer och rutiner till att förändra företagskulturer och motivera medarbetare. Vi har inspirerats av Toyota och använder koncept och metoder som lean och six sigma samt agil utveckling, men anpassade efter respektive verksamhets förutsättningar. Vi kombinerar ofta lean och six sigma som båda är processorienterade, medan agila metoder som mer fokuserar på individer och interaktioner kan fungera bättre när det handlar om att bryta invanda mönster.
Vill du veta mer om vad vi kan göra för dig och ditt företag? Lämna dina kontaktuppgifter, så hör vi av oss.
